Nu lutar det åt agilityn. Agility är så sjukt roligt och det har alltid vart en dröm för mig att komma riktigt långt i just den sporten. Det har aldrig riktigt gått med Oscar tidigare men Livli är en helt annan individ som jag tror skulle klara av det bättre. Oscars problem var ju koncentration, men när Livli väl ger sig in i nått så är ögonen bara på banan och ingen annan stans. Dessutom tycker ju Livan att det är superkul med agilityn också och då känns det som vi faktiskt kan komma någonstans och inte bara stanna kvar på träningsplanen, även om det har sin charm också.
Höfter och armbågar, det är dem som avgör nu, och jag ber till alla gudar (och övernaturliga väsen) som finns att de är bra resultat som visas efter röntgen. Jag ska försöka boka en tid hos en specialist nu i maj, då är Livli lite över ett år vilket jag tycker är en bra tid att röntga på. Nu håller vi tummarna för att det ska gå bra, annars löser vi det och satsar på något annat helt enkelt, även om drömmen om en riktig agilitykarriär ändå skulle finnas kvar.